Kära dagbok

Jag saknar jobbet så sjukt mycket. Kollegorna, kunderna, städande ja allt. Snart är jag tillbaka haha.

Idag har vi varit hos syster. Pappa kom dit och det tyckte Mio va roligt, att busa med morfar är en hitt.

Ligger i sängen och lyssnar på Mios snarkningar. Och lyssnar man noga så hör man hur jag tänker. I natt igen..

För ett tag sen när jag stod på tunnelbanan så hörde jag några säga ”hon ser så ledsen ut!” Samtidigt som dom kollade på mig.
Ja vem fan är glad när man står på tåget? Nää jag va nog inte ledsen då tänkte nog på något bara.

Nu svamlar jag.

Snipp snapp sa snoken nu stänger jag dagboken.

Fulast jag vet!